Arbete pågår!
Denna sida är under uppbyggnad och innehåller både ofärdigt och ogranskat material. Läs med största försiktighet!

 

Vill du vara med och utveckla denna sida?

Personlig utveckling handlar om att bli mer och mer av den människa man vill vara och att fungera mer och mer på det sätt man vill fungera. Det handlar om en ständigt pågående process för att anpassa sig till förändrade omständigheter och förbättra sin potential (mentalt, socialt, intellektuellt mm). Målet är att man ska få de kompetenser man behöver för att prestera på toppen av sin förmåga och fungera så bra som möjligt. Vad personlig utveckling betyder för olika människor i olika delar av livet är dock väldigt individuellt. Några exempel kan vara att man vill våga prova nya saker och lyckas med dem, man vill ta större plats i sociala sammanhang, man vill förbättra sin självkänsla, få bättre kontroll över sin tankeverksamhet mm. Personlig utveckling kan också handla om att man vill förbättra sin sömn och stresstålighet, bli fri från ångest, få bättre impulskontroll, förstå andra människor bättre eller att älska sig själv bättre trots sina brister.

Det naturliga sättet att utvecklas är genom att skaffa nya erfarenheter, t ex prova nya arbeten skaffa nya vänner, prova nya intressen, läsa böcker, gå på kurser, utbilda sig, resa mm. Alla erfarenheter vi gör påverkar oss på det ena eller andra sättet och leder till djupare insikter och ger ökat självförtroende. Det andra sättet att stötta den personliga utvecklingen är att ägna sig åt olika former av mental eller fysisk träning. Fysisk träning har visat sig vara viktig för att förbättra hjärnans allmänna prestanda (stresshantering, minne, koncentration mm), se flik xx. Mental träning, i sin tur, är sådan träning som stärker de mentala förmågorna och gör att man blir bättre förberedd att klara de utmaningar man ställs inför i framtiden.

Vikten av mindset, uthållighet, beteenden, strategier och social förmåga.

Mental träning är idag ett stort och etablerat område. Området fick ett stort uppsving på slutet av 1900-talet då man såg att många idrottsmän fick bättre resultat tack vare mental träning och att det hjälpte dem att klara av det tuffa livet som elitidrottare bättre. Alla metoder för mental träning syftar ytterst till att man ska få hjärnan fungera så optimalt som möjligt. Att få hjärnan att fungera optimalt är samtidigt en del av att bli mer och mer av den människa man vill vara. Några saker som mental träning kan hjälpa med är följande:

·      Att bli mer avslappnad och få bättre sömn och hälsa.

·      Att få ökad koncentrationsförmåga och att klara av stressande situationer bättre.

·      Att tänka rätt och försätta sig i ett ”optimalt prestationstillstånd” vid viktiga tillfällen (t ex vid idrottstävlingar)

·      Att träna in nyttiga tankar, attityder, värderingar och förhållningssätt.

·      Att få bättre impulskontroll (självkontroll)

·      Att få bättre kontroll över sin tankeverksamhet, t ex bättre självdisciplin.

·      Att minska på onödig oro och att dämpa negativa och outhärdliga känslor.

 

Idag är det nästan en självklarhet för elitidrottare att träna mentalt vid sidan av den vanliga träningen. Det har sagts att ca 20% av träningen bör vara mental träning. Metoderna för mental träning har även spridit sig till många andra yrkesgrupper (chefer, lärare, ledare, försäljare, presentatörer, läkare, poliser, vårdpersonal, artister mm) där mental träning används för att finslipa tänkandet, förbättra måendet och förbättra prestationerna.

 

 

Metoderna för mental träning kan delas upp i allmän mental träning respektive målinriktad mental träning. Med allmän mental träning menas metoder som huvudsakligen påverkar de allmänna förmågorna (t ex minnet, stresshanteringen, koncentrationsförmågan och förmågan att slappna av). Den målinriktade mentala träningen påverkar mer individuella och individspecifika förmågor, t ex speciella tankar, känslor, attityder och värderingar. Mental träning av det senare slaget kan t ex hjälpa med att minska nervositeten då man ska hålla tal, att lära sig tänka rätt vid avgörande tillfällen, förbättra sin inre självbild, arbeta bort skadliga tankar, förbättra sina attityder, förbättra sin självmedkänsla och förstärka kloka vanor. De flesta metoder för mental träning kan man utföra på egen hand efter att man lärt sig dem. Några olika metoder som kan räknas till mental träning är mindfulness, meditation, yoga, modellinlärning, visualisering, affirmationer, om-så-strategier och självbekräftelser. (Vi beskriver inte metoderna i detalj här utan hänvisar till litteraturlistan). När det gäller mindfulness, meditation och yoga finns det dessutom flera olika varianter av dessa.

 

Referensmaterial

 

Vanans makt
Charles Duhigg
Natur och Kultur (2014)

Större delen av de handlingar vi utför dag efter dag är inte beslut utan vanor.

Om vi vill lyckas i livet är det alltså viktigt att granska alla de vanor våra liv består av och byta ut de vanor som inte gagnar oss i det långa loppet.

Med detta som utgångspunkt beskriver boken ”Vanans makt” hur våra vanor fungerar och speciellt varför våra vanor ofta är så svåra att förändra. Boken är bra för den som vill bli bättre på att analysera och förändra sina vanor, men också för alla som i sina yrkesroller arbetar mycket med människor (lärare, ledare i näringslivet och andra). Teorierna och metoderna är tillämpliga på alla slags vanor, t ex studievanor, arbetsvanor, sömnvanor, rökning, alkoholkonsumtion, ätande, spelande, shopping, sex, droger, negativa tankemönster, motion, mobilvanor och festande. Betydelsen av att träna upp sin viljestyrka, samt betydelsen av att man tror på att man kan förändras diskuteras också.

Även om boken inte ger något enkelt universalrecept på hur man ska förändra sina vanor så ger den en djupare förståelse som kan hjälpa dig att själv experimentera dig fram till bättre vanor. En av bokens förtjänster är att den ger mängder med lärorika exempel från vitt skilda områden. Ett intressant exempel är hur företaget Starbucks gör för att ”förvandla” nyanställda ungdomar (som ofta varit stökiga och bråkiga i skolan) till att bli välfungerande anställda på Starbucks caféer i Amerika, d v s exemplariska, vänliga och tillmötesgående med förmågan att hantera besvärliga situationer och ovänliga kunder på ett professionellt sätt. Boken diskuterar också forskning som visar hur den neurologiska aktiviteten i hjärnan förändras då man utvecklar nya vanor samt vilka strukturer i hjärnan som tycks vara inblandade vid alla automatiserade beteenden (bl a belöningssystemet och de basala ganglierna).


Mindfulness i hjärnan
Åsa Nilsonne
Natur och Kultur (2014)

Utforska gränslandet mellan hjärnforskning, mindfulness och psykologi!

Genom boken får läsaren till att börja med en bättre bild av hur hjärnan fungerar. Den beskriver några grundläggande principer för hjärnans arbetssätt, till exempel var och hur tankarna uppstår, var känslorna uppstår, hjärnbarkens betydelse, liksom funktionen hos de djupare äldre delarna av hjärnan samt vänster och höger frontallob.

Boken kommer därefter in på vad mindfulness är och hur denna meditationsmetod kan hjälpa oss att styra vår uppmärksamhet,att minska stress, att minska smärtsamma känslor samt att öka vår förmåga till empati och medkänsla. Förmågan att styra sin uppmärksamhet anser hon är ett av våra vassaste redskap för att påverka vårt liv. En annan metod som hon beskriver är dialektisk beteendeterapi, som är en variant av kognitivbeteendeterapi. Bland annat beskrivs hur vi själva kan bli bättre på att reglera våra känslor (som ibland kan vara väldigt smärtsamma) med metoder som är lånade från den dialektiska beteendeterapin.

Slutligen beskrivs kopplingen mellan hjärnforskning och psykologi, bland annat hur man med modern hjärnforskning kunnat visa hur mindfulness och olika terapeutiska metoder leder till att strukturerna i hjärnan förändras. Boken står, till skillnad från många andra böcker om mindfulness på en stadig grund av vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet.