Arbete pågår!
Denna sida är under uppbyggnad och innehåller både ofärdigt och ogranskat material. Läs med största försiktighet!

 

Vill du vara med och utveckla denna sida?

Vad är en känsla? Varför har vi känslor?
Emotionell intelligens enligt Daniel Goleman.
  • Självmedvetenhet – att veta vad man känner och varför.
  • Självhantering – att kunna hantera sina känslor.
  • Empati – att förstå vad andra känner.
  • Social förmåga – att kunna kombinera dessa tre förmågor.
Varför förlorar vi kontrollen över våra känslor? Lär dig utnyttja och samspela med hjärnans kemi genom att bli observant på när din kropp brusar upp. Istället för att förlora kontrollen, försök stanna upp och fascineras av reaktionerna i din kropp. Blir du varm i ansiktet? Börjar hjärtat slå fortare? Blir muskler i din kropp spända? Vad känner du för känslor? Frustration, besvikelse, ilska?

Språk är avgörande. Många timmar i skolan läggs på svenska och engelska men en mycket stor del av kommunikationen är icke-verbal och känslobaserad. Hur många timmar undervisar vi i känslor och kroppspråk?
Carl-Gerhard Gottfries professor i psykiatri

Referensmaterial

Social och emotionell utveckling Föreläsningsserie Mänskliga emotioner Böcker Emotik : emotionellt lärande i skolan, av Sven-Olof Olsson och Carl-Gerhard Gottfries
Känslor är biokemiska processer i hjärnan. Liksom med intellektuella processer bör vi kunna bedriva undervisning med emotionella processor. Författarna föreslår ett nytt läroämne, som kan kallas emotik, som syftar till att lära barn att det finns känslor och hur de fungerar. Utan emotionell kunskap kan vi inte fungera i ett samhälle.
Descartes misstag : Känsla, förnuft och den mänskliga hjärnan, av Antonio R Damasio

Referensmaterial

Böcker

Känslorna styr

Carl-Gerhard Gottfries (2020)

Känslorna styr – sammanfattning

Den mänskliga hjärnans intellektuella kapacitet anses ofta ha stor betydelse för styrningen av vårt beteende. Vår hjärna har dock också en känslomässig förmåga (emotionell kapacitet) som skall hållas isär från intellektuell förmåga. I boken antas att det är denna förmåga som i huvudsak styr våra beteenden. Emotionerna värderar stimuli utefter variabeln lust-olust. Intellektet har till uppgift att logiskt informera om vad händelsen innebär. I boken uppfattas människan vara en stimulus-respons varelse liksom alla andra levande varelser på vår jord.  Libets´ forskning på 1960-talet visade att vår hjärna inte blir medveten om vad som händer förrän en halv sekund efter att händelsen initierats. Detta betyder att människan inte har något medvetande som i realtid styr hennes handlingar.

Vår hjärna har dock en utomordentligt stor förmåga till att snabbt anpassa sitt beteende till omgivningens krav. Nobelpristagaren Edelman talar om ”the remembered present” vilket kan översättas med återförd kartläggning. I boken ersätts medvetandet med “eftermedvetandet” vilket kanske är samma sak. I eftermedvetandet byggs nätverken i hjärnan om så att de beteenden som lett till olust byggs om så att olust undviks. För detta krävs förmåga att tänka, att känna och att fantisera. Hjärnan kan simulera beteenden och antecipera konsekvenser av beteenden. Denna ombyggnadsprocess är utomordentligt viktig för vår anpassning och borde ha ett mer framträdande namn som exempelvis hjärnans strategiska centrum eller hjärnans kreativa centrum.

Uppfattningen att känslor, liksom tankar, är biokemiska processer i hjärnan, gör att man kan anta att emotionell förmåga kan bli föremål för utbildning. Pavlov visade att hundar kan lära sig komplicerade beteenden genom emotionell styrning. Människan har en väsentligt större frontallob än hunden och bör därför ha stor förmåga till emotionellt lärande. I vår tid drillas den mänskliga hjärnan i intellektuell kunskap, vilket bland annat lett till att en fantastisk teknisk utveckling kunnat ske. Vi borde kunna differentiera den emotionella kunskapen på samma sätt som den intellektuella. Våra pannlober visar sig vid en jämförelse vara ett dystert eftersatt kapitel, trots att det i dessa lober finns ”outnyttjad” cortex med plats för minnen och” learning sets”. Frontalloberna styr vår känslomässiga förmåga – en förmåga som minst sagt framstår som oskolad. Och så går det som det går…

Från början fanns den motoriska människan som senare efterträddes av den skolade intelligenta människan. Nu är det tid för den skolade emotionella människan!