• Vi vet att hjärnan är oerhört formbar och nya nervceller bildas livet ut.
• Vi vet att stress smittar.
• Vi vet att visst stresspåslag är bra för koncentration och minne.
• Vi vet hur skadligt det är med negativ långvarig stress.
• Vi vet hur vi kan förbättra vår stresstålighet.
• Vi vet att social trygghet är förebyggande mot stress.
• Vi vet hur vårt belöningssystem fungerar och hur det påverkar lärandet.
• Vi vet hur lätt det är att bli offer för droger, alkohol, rökning, godis och spelande.
• Vi vet mycket om hur våra minnen bildas och vilka förutsättningar som krävs.
• Vi vet att våra minnen är omformas biologiskt och kan förvrängas.
• Vi vet varför det är viktigt att repetera och relatera ny kunskap till vad vi redan vet.
• Vi vet att hjärnor är olika och unika.
• Vi vet att vissa lär sig viss kunskap snabbare än andra.
• Vi vet att vi kan träna upp våra tänkande förmågor.
• Vi vet att vi kan träna upp våra kännande förmågor.
• Vi vet i stort vad som händer i hjärnan när vi blir trötta, glada, arga…
• Vi vet hur psykisk ohälsa kan förebyggas.
• Vi vet att det finns en stark dubbelriktad återkoppling mellan kroppen och hjärnan.
• Vi vet den stora betydelsen av god sömn, nyttig kost och motion.
• Vi vet vilka stora risker det finns med för mycket stillasittande.
• Vi vet att vår livsstil förändrar hur våra gener uttrycks.
• Vi vet att dessa förändringar kan vara livet ut.
• Vi vet att vårt humör och immunförsvar påverkas av våra tarmbakterier.
• Vi vet att en viktig del av nervsystemet finns i våra magar.
• Vi vet att det finns vissa biologiska skillnader mellan kvinnor och män.
• Vi vet att vi bryr oss om vad andra tycker.
• Vi vet vilka risker det finns med överanvändningen av datorer, skärmar och mobiler.
• Vi vet allt mer om hur skadligt det kan vara med överanvändning av sociala medier.
• Vi vet sätt hur teknik att förbättra inlärning.
• Vi vet hur viktigt det är med omväxling och med att ha roligt i samband med inlärning.
• Vi vet betydelsen av omgivande faktorer och att få rätt sorts feedback.
• Vi vet hur studietekniken kan förbättra inlärningen.
• Vi vet betydelsen av lärarens förväntningar på sina studenter.
• Vi vet betydelsen av våra egna förväntningar för att klara olika utmaningar.
• Vi vet de positiva effekterna med optimistiskt tänkande och mental träning.
• Vi vet mycket bättre än tidigare hur vi kan förändra och förbättra våra vanor.
• Vi vet vilka omständigheter som främjar kreativitet och nyfikenhet.

Och vi vet mycket mycket mer. Utforska NeuroWebben för att lära dig mer!

Rent vetenskapligt är det få slutsatser som överhuvudtaget går att bevisa. Det vi istället behöver göra är att samla in och sammanställa kunskap om hur saker troligen ligger till. Det är dock oftast svårt att få en välavvägd uppfattning om hur det samlade kunskapsläget ser ut.

Det går dessutom ofta att hitta forskningsrapporter som visar på nästan vilket resultat som helst. Varför?

• För världen är komplex och den oerhörda variationen i förutsättningar gör det svårt att generalisera resultat, det är sannolikt att många slutsatser måste individ- och situationanpassas.
• En annan viktig anledning till spretande forskningsresultat är att undersökningar alltid kommer innehålla brus. Rent statistiskt kommer vi därför alltid se en spridning i resultaten. Speciellt försök med få försökspersoner är extra känsliga för brus och tenderar därför att tyda på mer extrema slutsatser. Det kan dessutom vara så att det som tros vara brus i själva verket är en del av den komplexa dynamik som undersökningen försöker studera. Kanske är vi mer än bara brus kring medelvärdet?
• Olika forskningsstudier bygger på olika forskningsmetoder som är mer eller mindre pålitliga. Till exempel vet vi att försökspersoner ofta är dåliga på att själva skatta hur mycket de rört på sig eller vad de faktiskt har ätit och vi måste därför vara försiktiga när vi drar slutsatser. Ibland bygger hela forskningsfält på tvivelaktiga premisser och med nyare och bättre metoder kan vi successivt uppdatera föråldrad “kunskap” och historiskt betingade föreställningar.
• Forskning visar dessutom att forskare ofta överskattar betydelsen av sina egna forskningsresultat.

En ny forskningsrapport behöver därför alltid ses som ett komplement till den breda kunskapsfåra som redan finns. På grund av punkterna ovan är det inte några större svårigheter att hitta ett flertal rapporter och vetenskapliga artiklar som starkt stödjer en viss tes. Selektivt utvalda resultat sammanfattas ofta i populärvetenskapliga böcker om t.ex. kostråd eller hur människor kan delas in i fack. Materialet kan se riktigt professionellt ut och gör samtidigt anspråk på att grunda sig i forskning. Även om det ofta ligger viss sanning i sådant material, och som vi dessutom kan lära oss mycket av, så kan materialet ibland vara rent missvisande. Att grunda sig på forskning räcker inte, vi behöver bygga våra tankar och handlingar på det sammanvägda förståelse vi hittills hunnit nå. Det svåra är att veta vad som är missvisande och inte. Vi måste hjälpas åt. Över hela världen, på samhällelig nivå, på gruppnivå och på individnivå.

Hur jobbar NeuroWebben för att nå närmare en välavvägd bild av vad vi vet?
Några sätt som NeuroWebben arbetar med för att nå en mer avvägd bild av kunskapsläget är

• att involvera flera forskare inom varje specifika område.
• att sammanväga resultat från flera olika discipliner. Om ett flertal discipliner kommer fram till liknande slutsatser tyder det på att det förmodligen ligger mycket i resultaten. Om slutsatserna istället är motstridiga är det ett tecken på att det är något inom frågan som vi ännu inte förstår. Idag kan vi använda nya resultat från modern hjärnforskning för att både styrka och avfärda resultat inom t.ex. psykologi. Vi kan också börja förstå mekanismerna bakom mycket av det empiriska kunnandet, till exempel varför det är bra att läkare tvättar händerna före och efter operation.
• att väga in den beprövade erfarenhet som finns. Forskningen är oerhört viktigt, men forskningen kan sällan ge uttömmande svar på komplexa frågor så som “hur lär man sig bäst”. En stor begränsning inom mycket av forskningen som bedrivs är att den ofta behöver kontrollera testmiljön. Forskningsförsöken klipper därmed av många av de viktiga interaktioner som är avgörande i en fungerande verklig situation. Det är mycket som forskningen ännu inte kan ge svar på. Det är därför viktigt att vi är både sympatiska inför denna begränsning och pragmatiska att väga samman den samlade vetenskapen med den beprövade erfarenheten så att vi får stöd i vårt dagliga beteende och mod att vara självkritiska.

Speciellt forskningen om hur hjärnan fungerar går framåt i rasande fart på grund av nya forskningsmetoder. Vi behöver därför ständigt omvärdera och uppdatera gammal kunskap, ibland till och med helt omkullkasta vad vi först trodde oss veta.

Att vi vet något betyder alltså att det i dagsläget finns ett övervägande samlat stöd för en viss tes.