Hur skapas minnen?
En av hjärnans viktigaste funktioner är att den är säte för vårt minne. Att vårt minne har en oerhörd betydelse för alla människor är ganska självklart och inget man behöver diskutera. Men vad händer egentligen i hjärnan när vi lär oss nya saker eller när vi lär oss olika färdigheter som att cykla eller att spela tennis? Om jag t ex berättar för dig att Isaac Newton föddes år 1642 kan det möjligen hända att du kommer ihåg detta faktum även i morgon. Men vad är det som egentligen hänt i din skalle när du lärde dig detta? Och vad är det egentligen som händer när vi lär oss nya färdigheter, t ex när vi lär oss cykla eller spela tennis? Inom minnesforskningen är man ganska överens om att minnen huvudsakligen skapas genom att kopplingarna mellan redan existerande nervceller eller områden av nervceller i hjärnan stärks. Då vi lär oss något nytt stärks alltså förbindelserna i hjärnan mellan det nya och något vi redan känner till. Då ett minne präglas in i hjärnan (t ex då vi lär oss namnet på en person vi tidigare bara känt till utseendet) förstärks synapserna mellan de nervceller som är aktiverade vid tillfället för inlärningen. Mycket förenklat tänker man sig att det uppstår en starkare koppling mellan vissa nervceller i bildminnet (där minnesbilden av personens utseende finns), vissa nervceller i ordminnet (där namnet finns) och vissa nervceller i minnet för känslor (där minnet för vad vi tycker om personen finns). Om kopplingarna förstärks tillräckligt skapas ett bestående minne. Namnet på personen blir på så sätt ihopkopplat (associerat, förknippat) med minnesbilden av personens utseende osv. Liknande kopplingar förstärks även då vi lär oss nya färdigheter.

Hur pålitligt är vårt minne?
Hjärnan kan på många sätt liknas vid en dator, men när det kommer till minnen är den exakta reproducerbarheten av sparade bilder och filer i datorn en mycket missvisande bild. Våra minnen i hjärnan bygger i grunden på de nätverk som våra nervceller utgör. Nätverkens plastiska förmåga att överhuvud taget kunna lära och lagra minnen på detta biologiska vis har baksidan att våra minnen är i ständig förändring och omformas varje gång de används, eller inte används. Genom att ställa ledande frågor kan falska minnen förstärkas eller skapas.

Finns det olika sorters minne?
En viktig skillnad mellan är mellan långtids- och korttidsminne. Långtidsminnen formas till stor del av att en del i hjärnan kallad hippocampus länkar ihop olika intryck från korttidsminnet, till exempel hur något luktar och ser ut. Det finns också procedurellt minne “muskelminne” så som att cykla. De procedurella minnena formas i större utsträckning av hjärndelarna basal ganglia och cerebellum. Hur kan vi bättre ta tillvara olika minnesfunktioner i ett livslångt lärande?