Arbete pågår!
Denna sida är under uppbyggnad och innehåller både ofärdigt och ogranskat material. Läs med största försiktighet!

Vill du vara med och utveckla denna sida?

Innehåll att utforska

Självkänsla Självmedkänsla Självförtroende Självbild Självinsikt Självkännedom

Få grepp om själv-begrepp

Inom vetenskapen finns inga allmänt vedertagen definitioner på själv-begreppen så som självkänsla, självförtroende, självbild och självmedkänsla, och begreppen är delvis överlappande. Detta gör det svårt att jämföra forskningsstudier och det blir därför än viktigare att själv reflektera över hur forskningsresultat kan förstås utifrån din situation.

Självkänsla

Att ha god självkänsla innebär man tycker om sig själv, att man känner sig socialt accepterad och att man tror på sin förmåga att klara olika utmaningar.

En bra självkänsla är viktig för att kunna utnyttja sina talanger och förmågor till fullo. En människa med bra självkänsla förstår att hens värde som människa inte har något med prestationer, kunskaper eller utseende att göra. Oavsett utseende, ålder, hudfärg, kön, kunskaper eller yrke har man rätt att bli behandlad väl och med full respekt av andra människor. En människa med god självkänsla känner sig sällan mindre värdefull än andra. Hon låter sig sällan bli ”förminskad” av andra människor och ”förminskar” sig heller inte själv i olika sammanhang.

Självförtroende

Till skillnad från självkänsla har självförtroendet mest med tilltron (och förmågan) att klara specifika saker att göra.

De båda orden självkänsla och självförtroende är alltså nästan synonymer till varandra även om det finns en skillnad mellan begreppen. En person kan till exempel ha dåligt självförtroende vad gäller förmågan att klara högskolestudier samtidigt som han/hon kan har gott självförtroende vad gäller förmågan att prestera bra på fotbollsplanen. För en annan person kan det vara tvärtom. Självkänslan är på det sättet ett bredare begrepp som handlar om känslan för den egna personlighetens värde.

Självbild

test

text

Självmedkänsla

Självmedkänsla handlar om att man vara vänligt sinnad till sig själv, att man ska tycka om sig själv och acceptera sig själv även i motgång – inte bara när man lyckats med olika prestationer och gjort framsteg.

Det innebär att man ska bete sig som en god, empatisk, medkännande och förlåtande vän mot sig själv. På samma sätt som man visar medkänsla mot en vän som drabbats av motgångar ska man visa medkänsla mot sig själv då det gått dåligt med studier, arbete, relationer eller något annat. Man ska gilla sig själv både i medgång och motgång och undvika självanklagelser.

Begreppet självmedkänsla är viktigt då dagens överdrivna fokus på framgångar, och prestationer bidragit till att många människor blivit överdrivet perfektionistiska och dömer sig själva väldigt hårt även vid mindre motgångar och misstag. Denna överdrivna självkritik har i sin tur medfört minskat psykiskt välmående (sämre sömn, ångest, stress, känslor av att vara värdelös mm) och har även visat sig kunna leda till depression och utmattningssyndrom. Det är alltså viktigt att jakten på framgångar och prestationer inte sker på bekostnad självmedkänslan och det psykiska välmåendet.

Tecken på dålig självkänsla

att man ofta är missnöjd med sitt agerande i olika sammanhang och känner sig osäker i många situationer
att oroar sig för många saker och har svårt att sova
att man har svårt att ta initiativ till olika saker
att man undviker fester och sociala möten och har svårt att etablera nära förhållanden
att man inte vågar framföra sin mening i olika sammanhang, eller att ta upp konflikter

Hur utvecklas självkänslan?

Varför får vissa människor bra självkänsla medan andra får sämre? Svaret är att självkänslan är något som växer fram genom påverkan av uppväxtmiljön under många år av ens liv. Självkänslan beror till stor del på hjärnans tidiga programmering. Till en mindre del är den också genetiskt betingad. En dålig självkänsla kan utvecklas genom inverkan av många händelser. Några exempel kan vara att man blivit mobbad i skolan, att man varit omgiven av nedlåtande människor, att man blivit utsatt för kritik av sina närmaste eller att man inte hållit sig framme när möjligheterna funnits. Vidare kan den ha utvecklats genom inre återkoppling, alltså som en följd av det man tänkt om sig själv efter olika misslyckanden och negativa händelser. Det är alltså ofta många händelser som tillsammans under årens lopp bidragit till att en dålig självkänsla utvecklats. Kanske startar det hela med några små tankefrön, knappt märkbara från början, som sedan växer och blir ett helt komplex av tankar som begränsar ens möjligheter i framtiden. Det är inte ovanligt att man kan drabbas av detta, även om man haft en bra uppväxt.

En stark självkänsla utvecklas också genom en kombination av faktorer. En viktig faktor är att man haft en bra uppväxtmiljö med uppmuntrande omsorgspersoner (lärare, föräldrar mm) som betraktat en själv som en betydelsefull person. Det är ju stor skillnad på människor som blivit sedda, uppmuntrade och stöttade under uppväxten och de som inte blivit det.

Om man inte fått bra stöd under barndomen och ungdomsåren finns det dock mycket man kan göra för att själv förbättra sin självkänsla senare i livet. Mental träning kan vara en del av detta arbete. Vidare finns det en stark koppling mellan självförtroende och självkänsla. Det är lättare att få en bra självkänsla om man redan har haft framgång inom olika områden som är viktiga för den egna personen, till exempel skola, idrott, teater eller yrkesliv, vilket bidragit till ett bra självförtroende inom dessa områden. Båda självförtroende och självkänsla hänger alltså starkt samman.