Innehåll att utforska

Mindset

Growth mindset

När man har ett growth mindset är man övertygad om att ens mentala förmåga och intelligens, kan utvecklas och förbättras genom att träna sin hjärna.

Genom ansträngning, medveten övning och att testa nya metoder kan man alltså lära sig och bli bättre. Modern hjärnforskning stärker detta synsätt eftersom forskningen visat att hjärnan har en enorm förmåga att lära genom att bilda kopplingar mellan nervceller. När vi lär oss nya färdigheter bildas nya nätverk i hjärnan och hjärnan har denna plastiska förmåga hela livet.

Fixed mindset

I ett fixed mindset tror man istället att ens mentala förmåga och intelligens i stor utsträckning är något fixt som inte går att ändra.

Är man redan duktig på något leder ett fixed mindset ofta till att man blir rädd eller drar sig för att ens försöka, eftersom risken finns att man misslyckas. Är man istället mindre bra på något så känns det ofta meningslöst att ens försöka. Oavsett blir resultatet ofta att man inte anstränger sig och övar på färdigheten utan man går misste om lärtillfället. Detta leder till att vissa nätverk i hjärnan förtvinar eller faller sönder, eftersom de inte används och därför inte verkar behövas längre för hjärnans fortsatta funktioner.

Är det meningsfullt att försöka?

I kontrast till ett fixed mindset känns det däremot oftast meningsfullt att försöka när man är i ett growth mindset. Ansträngingen kommer ju ordagrant förändra din hjärna!

I ett growth mindset är man ofta mindre rädd för att misslyckas när man försöker något man ännu inte kan – alla är ju på en lärkurva och vi blir bättre när vi försöker. Vilket mindset vi har påverkar hur vi tar emot kritik, om vi känner avund eller inspiration när vi ser någon annan lyckas, om vi blir rädda av nya utmaningar, hur vi tar motgångar osv. Kort sagt, vårt mindset påverkar om vi kommer använda en situation för att lära oss och utvecklas eller inte.

Att skydda eller utveckla sin självkänsla

Vilket mindset vi har leder ofta till olika konsekvenser för vår självkänsla.

Individer med ett fixed mindset, ger sig inte gärna in på nya eller utmanande uppgifter. Anledningen är ofta att de förväntar sig eller riskerar att misslyckas. Genom att inte ens försöka kan de skydda sin självbild och självkänsla från ett eventuellt misslyckande, eftersom de “kan” skylla på att de inte har försökt. På så vis kan de undvika insikten om att de kanske inte har förmågan. Både prestationsmässigt duktiga och svagare elever kan uppvisa ett sådant beteendemönster i skolan, men oftast är det de svagare. Genom att undvika utmaningar (lärtillfällen) minskar de risken att framstå som dumma eller att de saknar förmåga, både inför sina egna ögon, lärarens och andra elevers. Dessa beteendemönster bestäms inte av ens förmåga eller intelligens, utan är snarare olika sätt att se på sig själv och sin förmåga relativt andras. Med ett growth mindset ses utmaningar inte som ett hot mot självbilden utan istället som en möjlighet att lära sig mer, både om utmaningen i sig men även om sin egen förmåga.

Att misslyckas, eller inte ännu lyckas

Avgörande i sammanhanget är de korta men viktiga orden ‘inte ännu’.

Hur tänker du på ett utfall där du inte nådde hela vägen, till exempel när du inte lyckas lösa en uppgift? I ett fixed mindset tänker man ofta på det som ett misslyckande och därmed ett bevis på att man inte kan och därför kanske inte ens borde försöka. Någon erfaren person kanske säger “Jag har klarat mig bra i livet utan att kunna det där!” Förmodligen är det helt riktigt, men denna kommentar stärker ofta ett fixed mindset, “detta var nog inget för mig, jag kanske är bra på något annat.” Livet börjar då handla om att hitta vad man är bra på och så snabbt som möjligt sluta slösa tid på det man inte är bra på, istället för att börja lära sig. Om man tror att man skall klara något på första försöket, och därför inte tränar och försöker igen, är risken stor att man misslyckas gång på gång. Ett sätt att inte förstärka ett fixed mindset är att hjälpa varandra att tänka “jag lyckades inte ännu”. Livet handlar då om att målmedvetet lära sig. Både ett fixed och ett growth mindset kan därför i viss mån vara självuppfyllande.

Synliggör lärandet

Att synliggöra lärandet kan vara ett effektivt sätt att visa att det går att lära sig saker som man först tyckte var svåra.

Hur många bebisar kan multiplicera, eller prata engelska? Att vi lär oss finns det egentligen ingen tvekan om, men att påminnas om det är ett kraftfullt verktyg, speciellt när något känns svårt. En fixed mindset-invändning kan vara att “självklart lär vi oss men förmågan att lära olika saker är förutbestämd”. Från forskning vet vi att olika personer lär olika snabbt inom olika områden, så till viss del sätter till exempel gener förutsättningar för vårt lärande. Men det är fortfarande så att vi lär oss det vi exponeras för och lägger tid och ansträngning på. Ingen har någonsin lärt sig engelska utan att interagera med språket. Det är här som vårt mindset hjälper oss att förstärka och kompensera genetiska förutsättningar. Att synliggöra lärande kan stärka ett growth mindset som i sin tur leder till ett accelererat lärande – en positiv återkopplingsloop!

Hur vi berömmer gör skillnad
Hur vi som lärare och föräldrar berömmer och uppmuntrar varandra och våra skolungdomar har stor påverkan på vilket mindset vi förstärker.

Att berömma ansträngning som leder till lärande bidrar till ett growth mindset medan beröm av en prestation eller beteende i termer av “vad duktig du är” leder ofta till ett fixed mindset. Ens vänners mindset och hur de resonerar och ger feedback har också stor betydelse. Läs mer här.

Finns det bara två mindset – fixed och growth?

Självklart finns det ett helt spektra av olika dimensioner av mindset som delvis flyter in i varandra.

En person kan som sagt visa drag från olika mindset beroende på situation och social kontext. Beroende på sammanhanget kan olika uppdelningar av mindset vara fördelaktiga. Just när det handlar om lärande är uppdelningen fixed/growth mindset ofta en kraftfull beskrivning som dessutom går att diskutera även med små barn. Det handlar om att vi tillsammans skapar effektiva koncept som hjälper oss att förstå och nå ett livslångt lärande.

Forskning och fallgropar

Att påverka mindset
Interventioner med growth mindset verkar framför allt ge positiva effekter för minoritetsgrupper och lågpresterande.

Ett vanligt problem som ses i forskningen kring mindset är att effekterna ofta avtar med tiden om interventionerna inte fortsätter. Ens mindset är ofta djupt rotat och förstärks av interaktionen med vänner, föräldrar, lärare med flera och den återkoppling man får. Som med det mesta behöver vi repetera och påminnas om vårt mindset och hur det påverkar vårt beteende, men det kan vara svårt att ändra sin inställning om omgivningen fortsätter förstärka ett fixed mindset. Forskningen kring growth mindset är inte heller entydigt positiv. Till exempel är forskare inte helt överens om hur lätt det är att ändra sitt mindsets, vilket har stor betydelse för om och hur skolan bör sätta in insatser som riktar sig mot mindset. Vissa interventioner för att öka growth mindset ger inga eller till och med negativa effekter.

Forskning och kritik
Carol Dweck är forskaren som myntade begreppet growth mindset.

Här är en kort sammanfattning om forskningsresultaten kring growth mindset. Som inom alla forskarfält som försöker beskriva en komplex verklighet förekommer det kritik även kring begreppet growth mindset och dess betydelse. Läs mer om hur forskningen går till här.

Fallgropar och missförstånd

Med tiden har Carol Dweck och hennes kollegor identifierat några vanliga missförstånd och fallgropar kring growth mindset.

Läs mer i Carol Dweck Revisits the ‘Growth Mindset’.

Growth mindset = att anstränga sig?

Ett missförstånd om growth mindset är att det bara handlar om att man anstränger sig.

Att anstränga sig och försöka är viktigt, men avgörande för lärandet är att ens lärandestrategi fungerar. Om inte lärandestrategin fungerar i en problemlösningssituation, hjälper det inte med enbart ansträngning. Dwecks experiment under 1970-talet visar att individer då behöver testa olika sorters strategier, utvärdera hur effektiva dessa har varit, och bestämma sig för den med störst sannolikhet att fungera. Detta kräver att individer reflekterar och använder sig av metakognitiva lärandestrategier när de fastnar i uppgifter som de ännu inte behärskar. Samtidigt krävs att de behåller en positiv attityd gentemot uppgiften och tron på att de kommer att klara uppgiften. Under denna process behöver exempelvis elever stöd och hjälp av läraren eller diskutera uppgifter med sina kamrater och lära av varandra.

Berömma all ansträngning?

Att berömma strategier eller ansträngningar som inte har lett till lärande, “bra jobbat, du försökte ditt bästa” är ingen bra återkoppling om eleven inte förstår varför strategin inte fungerade.

Återkopplingen hjälper inte eleven att komma vidare och framför allt riskerar den att dra ned elevens självkänsla “jag misslyckas även när jag gör mitt bästa”. Eleven kan börjar känna sig dum eller att hen saknar förmåga, vilket förstärker ett fixed mindset. Beröm istället de insikter som fångats på vägen. Vad som inte fungerar och varför är också en del av lärandet! Det är också viktigt att påminna om att saker man ännu inte kan ofta känns svåra och ibland till och med omöjliga, men man kan lära sig genom ansträngning och hårt arbete. Det är alltså viktigt att återkopplingen om ansträngningsinsatsen belyser varför ansträngningen var bra och värd att berömma.

Antingen fixed eller growth mindset?

Ett vanligt missförstånd är att en person alltid har antinget ett fixed eller ett growth mindset.

Individer, inklusive elever i skolan, kan ha olika mindset i olika situationer och gentemot olika lärandeuppgifter och ens mindset kan dessutom bero på den sociala kontexten. Det är viktigt att vi reflekterar över och identifierar de situationer då vi fastnar i ett fixed mindset och känslor såsom “Nu kände jag en viss rädsla för att misslyckas.”, “Nu agerade jag defensivt på kritiken jag fick”. Att erkänna sådana känslor och tankar är ett viktigt steg för att kunna ändra dem och bygga ett growth mindset.

Reflektera och diskutera

Diskutera!

I vilka situationer har du ett growth mindset?
När triggas du in i ett fixed mindset?
Hur kan du ändra ett fixed till ett growth mindset?
Är du och dina kollegor i ett growth mindset nu och därmed öppna för feedback? I så fall, kan ni berätta om situationer när ni märkt att ni själva eller andra varit i ett fixed mindset? Hur kan ni hjälpa och stötta varandra in i ett growth mindset?
Är det alltid bra att ha ett growth mindset? Får man aldrig vara nöjd och stolt över sin prestation, måste man alltid utvecklas? Finns det situationer då ett fixed mindset kan vara bra?
Hur kan vi se på egna och andras prestationer? Varför och när är prestationer viktiga?
När elever påminns om att de är flickor eller tillhör en minoritet före ett prov så presterar de överlag sämre på gruppnivå. Hur påverkar normer i samhället vilket mindset olika grupper av människor har? Vad kan det ge för konsekvenser för vår demokrati?

Vill du jobba mer med mindset?

Testa Region Hallands modul för mindset som är en av modulerna i projektet Välmående ger resultat.

Referensmaterial

Böcker

Mindset: Du blir vad du tänker

Carol Dweck (2017)

Blogg

Forskningsdatabas

Videomaterial

Externa hemsidor

Mindset Scholars Network – ett närverk som samlar, granskar och sammanfattar forskning kring mindset.

Growing Minds – svensk sida med kunskap och verktyg för att bygga upp barns självkänsla.

Mindset works – för föräldrar och skola om olika aspekter av growth mindset och hur vi når dit.

YouCubed – mindset och matematikundervisning.

Be a Learning Hero – för dig som förälder och ditt barn.

Granskare

Joanna Giota

Arbetar sedan många år tillbaka med utvärderingar och forskningsprojekt mestadels på nationell nivå. Hennes intresseområden är bl a elevers motivation att lära i relation till prestationer, självkänsla och hälsa samt undervisningspraktiker som främjar deras utveckling.

Professor i pedagogik

Göteborgs universitet