NeuroWebben är under uppbyggnad!

Arbete pågår!

NeuroWebben är under uppbyggnad och innehåller därför både ofärdigt och ogranskat material. Denna ruta indikerar vilka sidor som fortfarande är under utformning.

 

Vill du hjälpa till? 

Från hjärnans kemi till hjärnsmart lärande!

Hur uppnår vi lärande på hjärnans villkor? Frågan är så komplex att ingen lärare, forskare eller ens forskningsfält har ett komplett svar. Olika individer och forskningsfält kan bidra med insiker om lärande, men för att verkligen kunna svara på frågan krävs att individer med olika bakgrund samarbetar för att skapa en mer komplett och välbalanserad bild. Varje individ behöver kunskapa kring denna fråga, för att i makroskopiska samarbeten balansera kunskapen och slutligen återigen absorbera den på individnivå. Utan denna gränsöverskridande balansering av förståelsen kommer vi inte kunna komma längre än att på nytt upptäcka hjulet. På NeuroWebben formar hjärnforskare, pedagoger, unga, föräldrar, politiker och många fler, tillsammans en relevant och evidensbaserad förståelse för lärande på hjärnans villkor – genom makrolärande.förståelse för lärande på hjärnans villkor – genom makrolärande. 

Vad vi vet om hjärnan och lärande, och vad det innebär att veta

  • Vi vet att hjärnan är oerhört formbar och nya nervceller bildas livet ut.
  • Vi vet att stress smittar.
  • Vi vet att visst stresspåslag är bra för koncentration och minne.
  • Vi vet hur skadligt det är med negativ långvarig stress.
  • Vi vet hur vi kan förbättra vår stresstålighet.
  • Vi vet att social trygghet är förebyggande mot stress.
  • Vi vet hur vårt belöningssystem fungerar och hur det påverkar lärandet.
  • Vi vet hur lätt det är att bli offer för droger, alkohol, rökning, godis och spelande.
  • Vi vet mycket om hur våra minnen bildas och vilka förutsättningar som krävs.
  • Vi vet att våra minnen är omformas biologiskt och kan förvrängas.
  • Vi vet varför det är viktigt att repetera och relatera ny kunskap till vad vi redan vet.
  • Vi vet att hjärnor är olika och unika.
  • Vi vet att vissa lär sig viss kunskap snabbare än andra.
  • Vi vet att vi kan träna upp våra tänkande förmågor.
  • Vi vet att vi kan träna upp våra kännande förmågor.
  • Vi vet i stort vad som händer i hjärnan när vi blir trötta, glada, arga…
  • Vi vet hur psykisk ohälsa kan förebyggas.
  • Vi vet att det finns en stark dubbelriktad återkoppling mellan kroppen och hjärnan.
  • Vi vet den stora betydelsen av god sömn, nyttig kost och motion.
  • Vi vet vilka stora risker det finns med för mycket stillasittande.
  • Vi vet att vår livsstil förändrar hur våra gener uttrycks.
  • Vi vet att dessa förändringar kan vara livet ut.
  • Vi vet att vårt humör och immunförsvar påverkas av våra tarmbakterier.
  • Vi vet att en viktig del av nervsystemet finns i våra magar.
  • Vi vet att det finns vissa biologiska skillnader mellan kvinnor och män.
  • Vi vet att vi bryr oss om vad andra tycker.
  • Vi vet vilka risker det finns med överanvändningen av datorer, skärmar och mobiler.
  • Vi vet allt mer om hur skadligt det kan vara med överanvändning av sociala medier.
  • Vi vet sätt hur teknik att förbättra inlärning.
  • Vi vet hur viktigt det är med omväxling och med att ha roligt i samband med inlärning.
  • Vi vet betydelsen av omgivande faktorer och att få rätt sorts feedback.
  • Vi vet hur studietekniken kan förbättra inlärningen.
  • Vi vet betydelsen av lärarens förväntningar på sina studenter.
  • Vi vet betydelsen av våra egna förväntningar för att klara olika utmaningar.
  • Vi vet de positiva effekterna med optimistiskt tänkande och mental träning.
  • Vi vet mycket bättre än tidigare hur vi kan förändra och förbättra våra vanor.
  • Vi vet vilka omständigheter som främjar kreativitet och nyfikenhet.

Och vi vet mycket mycket mer. Utforska NeuroWebben för att lära dig mer!

Rent vetenskapligt är det få slutsatser som överhuvudtaget går att bevisa. Det vi istället behöver göra är att samla in och sammanställa kunskap om hur saker troligen ligger till. Det är dock oftast svårt att få en välavvägd uppfattning om hur det samlade kunskapsläget ser ut.

Det går dessutom ofta att hitta forskningsrapporter som visar på nästan vilket resultat som helst. Varför?

  • För världen är komplex och den oerhörda variationen i förutsättningar gör det svårt att generalisera resultat, det är sannolikt att många slutsatser måste individ- och situationanpassas.
  • En annan viktig anledning till spretande forskningsresultat är att undersökningar alltid kommer innehålla brus. Rent statistiskt kommer vi därför alltid se en spridning i resultaten. Speciellt försök med få försökspersoner är extra känsliga för brus och tenderar därför att tyda på mer extrema slutsatser. Det kan dessutom vara så att det som tros vara brus i själva verket är en del av den komplexa dynamik som undersökningen försöker studera. Kanske är vi mer än bara brus kring medelvärdet?
  • Olika forskningsstudier bygger på olika forskningsmetoder som är mer eller mindre pålitliga. Till exempel vet vi att försökspersoner ofta är dåliga på att själva skatta hur mycket de rört på sig eller vad de faktiskt har ätit och vi måste därför vara försiktiga när vi drar slutsatser. Ibland bygger hela forskningsfält på tvivelaktiga premisser och med nyare och bättre metoder kan vi successivt uppdatera föråldrad “kunskap” och historiskt betingade föreställningar.
  • Forskning visar dessutom att forskare ofta överskattar betydelsen av sina egna forskningsresultat.

En ny forskningsrapport behöver därför alltid ses som ett komplement till den breda kunskapsfåra som redan finns. På grund av punkterna ovan är det inte några större svårigheter att hitta ett flertal rapporter och vetenskapliga artiklar som starkt stödjer en viss tes. Selektivt utvalda resultat sammanfattas ofta i populärvetenskapliga böcker om t.ex. kostråd eller hur människor kan delas in i fack. Materialet kan se riktigt professionellt ut och gör samtidigt anspråk på att grunda sig i forskning. Även om det ofta ligger viss sanning i sådant material, och som vi dessutom kan lära oss mycket av, så kan materialet ibland vara rent missvisande. Att grunda sig på forskning räcker inte, vi behöver bygga våra tankar och handlingar på det sammanvägda förståelse vi hittills hunnit nå. Det svåra är att veta vad som är missvisande och inte. Vi måste hjälpas åt. Över hela världen, på samhällelig nivå, på gruppnivå och på individnivå.

Hur jobbar NeuroWebben för att nå närmare en välavvägd bild av vad vi vet?
Några sätt som NeuroWebben arbetar med för att nå en mer avvägd bild av kunskapsläget är

  • att involvera flera forskare inom varje specifika område.
  • att sammanväga resultat från flera olika discipliner. Om ett flertal discipliner kommer fram till liknande slutsatser tyder det på att det förmodligen ligger mycket i resultaten. Om slutsatserna istället är motstridiga är det ett tecken på att det är något inom frågan som vi ännu inte förstår. Idag kan vi använda nya resultat från modern hjärnforskning för att både styrka och avfärda resultat inom t.ex. psykologi. Vi kan också börja förstå mekanismerna bakom mycket av det empiriska kunnandet, till exempel varför det är bra att läkare tvättar händerna före och efter operation.
  • att väga in den beprövade erfarenhet som finns. Forskningen är oerhört viktigt, men forskningen kan sällan ge uttömmande svar på komplexa frågor så som “hur lär man sig bäst”. En stor begränsning inom mycket av forskningen som bedrivs är att den ofta behöver kontrollera testmiljön. Forskningsförsöken klipper därmed av många av de viktiga interaktioner som är avgörande i en fungerande verklig situation. Det är mycket som forskningen ännu inte kan ge svar på. Det är därför viktigt att vi är både sympatiska inför denna begränsning och pragmatiska att väga samman den samlade vetenskapen med den beprövade erfarenheten så att vi får stöd i vårt dagliga beteende och mod att vara självkritiska.

Speciellt forskningen om hur hjärnan fungerar går framåt i rasande fart på grund av nya forskningsmetoder. Vi behöver därför ständigt omvärdera och uppdatera gammal kunskap, ibland till och med helt omkullkasta vad vi först trodde oss veta.

Att vi vet något betyder alltså att det i dagsläget finns ett övervägande samlat stöd för en viss tes.

Vi som bidrar till NeuroWebben

Arbetar i sitt eget företag “Hjärnberikad” med att sprida kunskaper om modern hjärnforskning och att hjälpa människor nå deras fulla potential.

Lärare, föreläsare, inspiratör, projektledare och entreprenör

Hjärnberikad

Varför vi sover är en av de största olösta frågorna inom biologin. Med vår forskning vill vi öka kunskapen och medvetenheten om hur sömn i det moderna samhället påverkar vår hälsa, kognitiva processer och hur vi fungerar socialt. Frågor som vi undersöker inkluderar: hur vår kropp och hjärna anpassa sig till långvarig sömnbrist? Varför är det så stora skillnader i sårbarhet för sömnbrist? Hur snabbt vaknar hjärnan upp från sömn?

Professor i sömnvetenskap

Stressforskningsinstitutet på Stockholm Universitet, samt docent vid Karolinska Institutet

Arbetar i sitt egna företag “Hjärnberikad” med att sprida kunskaper om hur man kan omsätta modern hjärnforskning till praktisk pedagogik för att berika hjärnhälsa och livslångt lärande.

Lärare, projektledare, föreläsare och inspiratör

Hjärnberikad

Social etiologi (orsakssamband) till sjukdom och sjukdomars återverkan på sociala förhållanden har få kända mekanismer. Epigenetiken kan fylla stor del av bristen på kunskap inom detta område.

Professor emeritus i socialmedicin

Umeå universitet

Är sedan lång tid en av de ledande svenska stressforskarna, internationellt verksam och med speciellt intresse för sambandet mellan stress, hälsa, lärande och skola.

Professor i neurokemi

Göteborgs universitet

Initiativtagare till och projektledare för utvecklingen av Neurowebben – en digital plattform för att lätt söka och sprida vetenskapligt belagd kunskap inom tillämpad neurovetenskap.

Doktor i fysik

Chalmers tekniska högskola

Arbetar sedan många år tillbaka med utvärderingar och forskningsprojekt mestadels på nationell nivå. Hennes intresseområden är bl a elevers motivation att lära i relation till prestationer, självkänsla och hälsa samt undervisningspraktiker som främjar deras utveckling.

Professor i pedagogik

Göteborgs universitet

Har lång erfarenhet som psykiatriker, kliniker och hjärnforskare. Har speciellt intresserat sig för signalbehandlingen i hjärnan, känslornas betydelse och hur människans emotionella kapacitet kan tränas upp.

Professor emeritus i neurovetenskap och fysiologi

Göteborgs universitet

Ursprungligen ämneslärare och skoladministratör med studier i bl.a. pedagogik och psykologi. Arbetat i nära trettio år i chefspositioner inom området kompetensutveckling och lärande inom telekomindustrin, varav sju år utomlands. Numera konsult i eget företag inom området ’internationell affärskultur och interkulturell kommunikation’. Med en bakgrund inom skola och med många år inom lärande i näringslivet, fascineras jag av det som driver fram företagande och hur detta relaterar till olika kulturer och utbildningstraditioner. Med två äldre söner som lämnat den svenska skolan för länge sedan och med en tredje minderårig son som nyligen påbörjat sin skolgång, har jag ett djupt intresse för svensk skolutveckling.

Konsult inom området ’internationell affärskultur & interkulturell kommunikation’. Ursprungligen ämneslärare. 

Hill & Santos Consulting

Tidigare mångårig erfarenhet som gymnasielärare i fysik och andra ämnen.

Lektor i didaktik

Göteborgs universitet

Sömnbrist och sömnighet har stor betydelse för arbetslivet och vårt vardagsliv. Skiftarbete och stress är vanliga orsaker till störd sömn och vi undersöker bland annat hur sömnen påverkas av nattarbete, hög arbetsbelastning och hur skiftschemat organiseras. Sömnstörningar och sömnighet i samband med skiftarbete anses bidra till sjuklighet och olyckor, till exempel i trafiken.

Professor i psykobiologisk sömnforskning

Stressforskningsinstitutet på Stockholm Universitet

Jag kom i kontakt med epigenetik för snart tio år sedan och förstod genast att detta är ett mycket viktigt område, eftersom det rör grundläggande biologiska processer. Ett av de trätoämnen som diskuterats länge är vilka egenskaper som beror på arvet och vilka som beror på miljön. Epigenetiken kan elegant föra samman dessa två till arv och miljö, och visa att våra egenskaper (med få undantag) är beroende av båda genom att förklara de molekylära processerna bakom. Detta synsätt gäller också för lärande.

Universitetslektor, docent i naturvetenskapernas didaktik

Karlstads universitet

Utbildning och bakgrund inom beteende- och neurovetenskap. Erfarenhet av stödjande arbete med barn och ungdomar från utsatta miljöer. Specialintresse: Neurofeedback och mindfulness.

Doktorand i neurokemi

Göteborgs universitet

Har efter sin pensionering ägnat sig åt många olika områden som kreativitet, pedagogik och neurovetenskap. Har även arbetat med folkbildning och byggt upp den populära utställningen “Fysikaliska leksaker”.

Professor i fysik

Chalmers tekniska högskola

Har undervisat och forskat inom neurodidaktik och arbetat med utveckling av Science Centers på olika håll i världen.

Professor emeritus i ämnesdidaktik och docent i fysik

Göteborgs universitet

Har bl a forskat inom artificiella neurala närverk och utvecklat högskolekurser inom neurala nätverk och personlig utveckling.

Docent i reglerteknik

Chalmers tekniska högskola